Dagens träningspass avverkades i Scheeleskolans hormoniserade gympasal ovanför stora hallen. Vilket sunkigt ställe. Träningen hette MAQ med cirkelträning och det tog minst en timme för mig att samla ihop allt material och hämta hävstång och vikter från skolans ryssgym. Efter det kunde jag i alla fall träna tills städpersonalen kom och föste ut mig för att de skulle städa. Ingen skada skedd. Jag hann träna klart.

Så nu vet jag att jag kan köra styrka i Köping på loven. Bra det. Imorgon ska jag kolla in cykelmöjligheterna. Hittills ser det inte bra ut så ett pass på Odenvalla t.o.r är inte omöjligt. Men hoppas på alternativträningsmöjligheter.

Något som definitivt inte finns i Köping är oproblematiskt trådlöst internet. Alltid lika kul att i tid och otid springa uppför trappan för att kolla om routern lever. Det är träning det också.  

Angående Görans senaste blogginlägg om barnaminne tyckte jag det var en bra idé och publicerar även min här på bloggen. Exclusively for you ;)

Solen steker i ryggen och mina fötter bränner när jag halvt går, halvt skuttar över den varma asfalten. Till höger om mig parkerar en bil med husvagn och föraren kliver ut för att checka in husvagnen på campingen. Jag följer efter honom genom dörren eftersom att incheckningen och minilivsaffären ligger bredvid varandra.

När jag passerat den tunga ståldörren så stannar jag upp ett tag. Affären är sval till skillnad från den varma sommardagen utanför. Golvets kalla kakel masserar mina brända fötter som fått utstå stort lidande då de både bränts på asfalten och manglats av grus och sten i lekparken. Vid kassaautomaterna som ständigt plingar framför kassörskorna med gula tröjor är det en lång kö som slingrar sig mellan hyllorna i den lilla affären.

Jag vänder mig åt vänster där leksakerna står. En hylla är enbart reserverad för vattenleksaker som vattenpistoler, badringar och krabbspön. Längre bort ligger andra leksaker som hopprep och boulespel. Jag går förbi hyllorna. Det är inte därför jag är här.

Överallt hörs smattrandet av sandaler mot kakelgolv och en del av campinggästerna har inget annat än sina blöta badkläder på sig som lämnar vattenspår efter sig på golvet.

Jag går längs långsidan av affären mot brödavdelningen. Det luktar nybakat och genom glasdörrarna ser jag gyllenbruna baguetter som ligger och väntar på mig. Jag tar fram en brödpåse och fyller den med de avlånga bröden. Det får plats en fem, sex stycken och alltmedans jag stoppar påsen full vattnas min mun.

Hemma vid husvagnen packar mamma en korg med räkor, smögenröra och dricka. Ikväll ska vi ut på klipporna och äta räkor i solnedgången samtidigt som vi ska se på båtarna som seglar förbi och kolla hur stora vågor de gör efter sig. Om man simmar ut till bryggan som ligger en bit ut i havet så guppar den jätteroligt fram och tillbaka när en racerbåt kör fort förbi.

När jag är klar vid bröden går jag bort till glassfrysen. Mamma sa att om jag går och handlar baguetter till räkorna så får jag köpa glass. Hon skickade med en tjuga extra och jag står och spanar efter den största, dyraste glassen som går att köpa för pengarna.

När jag till slut kommer fram till kassan med brödpåsen i ena handen och en Daimstrut i den andra så ler kassörskan mot mig när jag lyfter upp varorna. Hon ler fortfarande när hon räknar upp det sanslöst dyra priset och jag räcker fram pengarna innan jag tar baguetterna och glassen och lämnar det svala golvet och den luftkonditionerade affären för att traska hemåt över brännhet asfalt och en obarmhärtigt stekande sol.

Skolan slut för dagen. Nu ska jag plugga matte för att jag satt med en uppgift i en timme och tjugofem minuter utan att lösa den. Så nu ska jag knäcka den jäveln. Den ska förgöras. Jag ska pulvrisera uppgiften till ingentinghet. När jag är klar med den kommer den önska att jag aldrig kommit i dess väg.

Sen ska jag göra mig redo för nattorientering i Falun. Det kommer bli hets som fan så jag känner mig lite tveksam. Trött i kroppen. Ska försöka orientera själv men det kommer nog bli häng mesta delen av banan. Det kan jag leva med. Idag.

Efteråt ska jag mumsa på en chokladkaka. Det ser jag fram emot.

Då min datastol inte riktigt uppfyller kraven för skön och inte avspeglar min personlighet på rätt sätt som en livsnjutare så bestämdes det i helgen att jag skulle skaffa mig en ny. Då jag är en livsnjutare gjorde jag det inte direkt och gick så klart miste om rean och fick punda ut 500 riksdaler istället för 250. Men ska det va´så ska det. Problemet kom sedan då jag till min förskräckelse insåg att Jysk INTE stod för transport och ihopsättning av stolen CHIEF i relax-kvalité. Lådan med dimensionerna 100x100x30 fick alltså själv släpas hem i snöstorm och en kvarts promenix då lådan var omöjlig att transportera på cykel. Dess vikt gjorde heller inte resan bekvämare än den redan var.

Väl hemkommen och oskadd trots den vidriga storm som rådde så började jag så smått med att pyssla ihop delarna av stolen och upptäckte till min förskräckelse att det var en besvärlig historia. När jag trots allt pulvriserat alla problem som jag alltid gör så satte jag mig bekvämt i stolen och lutade mig tillbaka. Som sig bör efter en hård dags dagsverke.

Dagens träningspass låg långt bortom vad jag ville springa men alternativen var inte heller så frestande. Så därför sprang jag återigen till Högbo och tillbaka. Rundan är fin på sina håll men "på sina håll" betyder inte på hela passet. Det är kanske kul i 20 minuter men resten är fan bara skogsväg och asfalt. Alternativet var att bara springa skog i Norrsätra men eftersom det är förenat med självmord då terrängen enbart bjuder på hygge och grönområden avstod jag för att ta the simple path.

Inte för att inte det var jobbigt. Men fan vad tråkigt det var.

Ensam kvar i lägenhet i Viken. Det är jävligt tyst. Skönt som fan. Men vad gör man för att fördriva tiden egentligen? Jo, fredagen lämnas till att chilla och att planera helgen. Mestadels i matvägen och på menyn i helgen står det:

• Nesquik
• Lax med ris
• Julkorv
• Kött (Fyfäääen)

För att få tiden att gå fortare så gäller det att inkassera all sömn man missat den gångna veckan vilket brukar resultera i att man går i säng vid husliga tider för att sedan vakna innan solen går ner. Sen tränar man lite. Sjävklart lämnas det en lucka mellan uppvaknandet och träningen till frukost och tid till att ta igen sig framför datorn eller tv. Kanske kolla på lite skidor och skratta åt folk som tränar. Haha. Sen är det dags att lida själv. Idag var det 4x4-intervaller på Tallbacksrundan vilket har den stora fördelen att träningen kan förkortas till under halvtimmen om man skiter i att värma upp och hålla på med sådant tjafs. På sådant sätt lämnar man mycket tid till att relaxa under resten av dagen. Ibland måste man ta tag i något som till exempel att diska, städa eller handla så att man överlever. Vid ytterst få tillfällen står detta på agendan då man hellre kollar på en bra film eller två. Självklart har man haft framförhållning och tagit Ridders hårddisk för att fullt ut kunna njuta av helgen.

Men framför allt är det ensamt här i Sandviken. Därför går den mesta av tiden åt till att gråta i duschen...

Tryckte på till fina toner från spellistan "Tagga" på iPoden och lite Joey och Friends på TV.

Vrider upp motståndet en aning.

Ställde mig upp och köttade i reklampauserna. Jävligt tungt. Jävligt fint.

Efter ungefär en timmes cykling var man redigt trött och återställde vätskebalansen under vattenkranen.

Medans övriga OLGYister ska springa asfalt på 7,5 km snabbdistansrunda har jag tagit mitt förnuft till fånga om att springa överhuvudtaget och att bara köra löpning i en månad. Dagen bjuder därför på ett alternativpass i form av cykel där jag ska döda benen i en timme. Hjälpryttare är Göran "Pellizotti" Winblad som harar med sina 4x4-intervaller. Racet avgörs inomhus på testcykel och kanske, kanske kan man kolla på TV samtidigt. Det vore ju att kombinera två underbara saker. Träna och TV.

Självklart laddar jag upp med lite Lance.