Igår kom min mor fram till mig med en spade och sa:

- Här ska vi ha en grop. Exakt en meter djup och en meter bred. Inget annat. Förstått?

Det var bara att bita i det sura äpplet och ta spadjäveln. Började gräva gropen och märkte efter ett tag att den västmanländska myllan enbart består av sten och asfal och en och en annan gammal glasspinne.

Syftet var att gräva upp en häck som växte lite illa till. Så förutom spaden var sågen framme och röjde. Således har jag bidragit en liten bit till växthuseffekten också.

Dock har jag ådragit mig en liten arbetsskada. Jag röjde som den skogshuggare jag är utan nåd den gamla häckjäveln, som bestämde sig för att slå tillbaka. Rätt in vid sidan av knät fick jag en taggjävel, fem centimeter lång, som stack till ordentligt. Det forsade blod som ett jävla vattenfall och det var snabbt in i huset för första hjälpen. Tre bitar hushållspapper.

Stoppade blödningen och stack ut och rev häck igen. Hård som man är.

Men nu gör det jävligt ont.