Eftersom att jag inte sprungit distanspass över 20 km på ett tag så var det dags idag. Jag mätte upp en runda som skulle bli ungefär 21 km. Uppsalaåsen och Sunnerstaåsen var givna. Likaså Skarholmen. Det började på lätta ben upp till Slottet och sedan vidare efter ån till Uppsalaåsen. Viktigt att få i sig några höjdmeter. Det var dock, till min stora förtret, snabbt över och jag inser att fem år i Uppsala inte direkt kommer stilla min motbakkeløphunger.

Väl mellan Ulltuna och Sunnerstaåsen sågs ett alternativ till grusvägen. "400 meter spång", stod det på en skylt. Givet, tänkte jag. Idiotiskt, insåg jag senare. Mitt på spångjäveln ligger såklart jordens vidrigaste varelse. En jävla ormjävel. Ett litet, äckligt, ondskans sändebud som bara låg där och väntade på mig. Resten av spången gick jävligt fort och jag kan garantera att jag aldrig kommer springa där igen. Fyfan!

Efter Sunnerstaåsen blev det hårt packad stig utefter vattnet, vilket var uppskattat. Liknade nästan ett parti under Lidingöloppet.

Sen var det inte så spännande. Rak, platt asfaltsväg. GPS:en stannade på 23,10 km och 2h05min. Finemang. Oförskämt pigg sista kilometerna.