Igår sprang jag Lidingöloppet. För andra gången i mitt liv. Redan nu kunde jag visa lite rutin. Jag gick nämligen inte ut i det "junisorienterartempo" som jag vanligtvis brukar göra. Jag klockade första milen på 44.29 Planen var 45. Anledningen till att det gick lite fortare kan vara många. Publikstödet längs med banan till exempel.

Jag valde att dela upp loppet i 5 km-passeringar. Varje femma skulle gå på 22.30 minuter. Företrädelsevis lite fortare. Här är mina tider (efter min egen klocka):

0-5: 22.37

5-10: 21.51

10-15: 21.06

15-20: 21.28

20-25: 22.01

25-30: 22.06

Med tanke på att de sista femmorna är ganska kuperade och att jag då har två mil i benen så är jag jävligt nöjd med de tiderna. Och att jag lyckats hålla jämnt tempo hela vägen. Det var inte förrän när det var fyra kilometer kvar som jag började känna mig redigt trött.

Till slut landade det i alla fall på 2.11.09 och en plats 230. Det är personligt rekord med tre minuter och 22 sekunder.

Efteråt känns det rätt okej ändå. Jag har kunnat gå obehindrat idag (nästan) och har inte lidigt avsevärt mycket.