Det är inte för inte det kallas natt-orientering. Med betoning på natt. Fyfan. Såhär kallt har det aldrig varit. Temperaturmässigt, jovisst, men nu snackar jag överlag. Vanligtvis är det kallt i början och sen värms man upp och sen duschar man. Nu var det tamejfan jävlarimig kallt. Det var kallt i början och sen blev man blöt av svett och snö som smälte mot kroppen sen kunde kroppen inte alstra mer värme och fukten blev is. Det var skönt då att gå i mål och sätta sig i en kall bil och vänta i den i en kvart innan man kunde hoppa in i en dusch och tina sina förfrusna lemmar. Hur gick orienteringen då? Jodå, som natt-orientering går. Bom på första och sen smooth-sailing tills man bommar igen. Och igen. Och sen gör man fel vägval. Kanske bommar lite. Ramlar. Jens. Lapidus. Ackusativobjekt. 

Gjorde en enkät på stan nyss. Det är intressant hur fientliga människor kan vara. Till en hann jag bara säga att jag kom från Bärsingen och han mer eller mindre bad mig att dra åt helvete. Därefter markerade jag bara småbarnsföräldrar. Trevliga människor. Men inte fan vill de vara med i tidningen.

Funderar på att sticka hem och käka lunch snart. Hinner jag en semla på vägen? Jag tror fan jag gör det.