Vi håller på att snacka om Einsteins alla jävla upptäckter i fysiken. Tiden går olika fort beroende på hur fort man kan åka skateboard. Samma med längd. Och massa. Själv tycker jag att det är lite förvirrande...

Imorgon arrangerar skidklubben 6-klubbars, en skidtävling för 6 klubbar som namnet antyder. Min pappa är tydligen någon form av funktionär för han har lyckats leta fram ett startur. Ni vet den där jävla klockan som låter när man ska starta. PIP-PIP-PIP-PIP-PIP-PIIIIIP. En sån klocka har han hittar. Och nu testar han om den funkar. Om och om igen. Och varje gång den där jävla klockjäveln låter så spänns hela min kropp. Precis som innan tävling. Jag kryper ihop i attack-position och är fullt beredd att kuta rätt in i skapelsen. Sen inser jag att jag sitter vid datorn och inte står ute i skogen en varm vårmorgon i april. Jag blir lite ledsen av det.

Skidpass avklarat. Ingen Big Deal. Solen sken så man trodde det var vår. Det var inte vår. Kylan påminde en allt om det. Det kan ni ge er fan på att den gjorde. Funderar på att sticka ner till ICA och köpa Alla hjärtans dag godis till mig själv. Det finns ingenting jag älskar mer än godis. Och mig själv. Så det är ju passande. En delicatoboll slinker nog också ner. Det är kärlek det.

Idag blir det skidåkning. Vad annat kan man göra i det här jävla skitklimatet? Minus fem grader solsken och snö. Inte fan kan man orientera då.

Ge mig en pissig jävla natt-tävling i fem plusgraders regn i snöfri kuperad mörk jävla urskog med en 20 lumenlampa. Det är kärlek det.