Köldsprängda luftrör och krampande muskler i ett inferno av snor och snö i en backe, lång som vore den skapt att fälla människor på dess väg mot toppen. Gävleborgs Olympos.

Tafatta stavtag på jakt efter grepp i snö som bara sjunker undan och skidor, vars glid bakåt överträffar det framåtriktade.

På ett spår, i en skog, följande en till synes enkel devis; smärta är bra.

Och enfalden lämnar en aldrig.