... Istället ligger jag och gonar mig i skyttegraven medan bloggen befinner sig i ingenmansland. Jag är rädd att någon har harpunerat den jäveln. Den mår inte bra, det är ett som är säkert.

Något som däremot går bra är träningen, för att inte säga ol-tekniken. Har aldrig orienterat såhär bra i början på säsongen i hela mitt liv. Det bådar gott inför kommande prestationer. Inom kort kan jag höja farten och då ska jag börja få fart på resultaten också. Något som hittills inte varit så aktuellt.

Det som krånglar mest just nu är mina fötter. Jag får sanslöst ont i dem när jag springer i ojämn terräng. Det räcker med att det ligger löv och kvistar på marken för att fötterna ska känna sig ihjälklubbade. Delvis är det ostabila vrister som jag har dragits med sedan något år tillbaka men nu börjar jag få ont i fotbladet och i tårna. Jag misstänker att det är pronationsproblem och ska så snabbt som möjligt skaffa ett par sulor som ska lösa det problemet. Tills dess får jag tejpa och springa med så mycket adrenalin i kroppen så att jag inte märker smärtan. Något som funkade på tisdagens keps-ol.

Närmast nu ligger 10MILA i Perstorp, Skåne. Avresa imorgon klockan 13.00 På lördag natt ska jag springa. Eller närmare bestämt 21.30 Det är nämligen jag som förvaltar den 13 km långa startsträckan, något som jag är mycket nöjd med. Ska ligga och trycka ut alla krafter jag har. Kände mig i sjukt bra form när jag startade på Svartnatta och då var det sanslöst lättlöpt. Perstorp är nog lite mer risigare men jag har fullt förtroende för att jag kommer ligga med bra i pannlampshavet av löpare.