Det börjar bli dags att sluta räkna ned i veckor och räkna ned i dagar istället. Till en massa saker. Barmarkspremiär, tävlingspremiär, högskoleansökan unt so weiter...

För mig slutar grundträningsperioden nästa vecka i Frankrike som trots allt är en vecka med mycket träning men där fokus kommer ligga på orientering, något jag hållt mig borta från den här vintern. Sen blir det mer intervallpass, mer orienteringspass i högt tempo, där säkerligen sprintintervaller kommer fylla planeringen fram till mitten av maj då sprint-SM går av stapeln i Karlstad. Innan dess väntar dock tävlingar som J-cup 1 & 2 med masstart och medel i Blekinge, vilket kommer bli riktigt PURE. Veckan efter blir det Ultralång-SM. Plågsamma minnen från förra året. Men i år är jag bättre tränad för distans. Det var jag i och för sig förra året också innan UL-SM flyttades till början av augusti.

Natt-SM och 10MILA ser jag också fram emot. Tror jag kan göra bättre ifrån mig än förut på Natt-SM med ny lampa och linser så att jag överhuvudtaget kan se, vilket varit ett problem innan. På 10MILA springer jag väl antingen förstasträckan, 9 km i klunga som ju är något utav min specialité, eller så får jag Långa Natten, som såklart vore att föredra då det är den hårdaste sträckan.

Får se hur det känns med orientering efter en vecka med bara det i Frankrike. Slutade förra säsongen med att hata orientering och är nu riktigt sugen på att säsongen ska börja efter en vinter med nästan totalt uppehåll. Finns ju en risk att jag hatar det igen om en vecka. Ska bli intressant att se.

Men nu; en helg i Köping.

En bävan att inför lägret i Frankrike sätta ned fötterna i 4 månader stillasittande orienteringsskor. Känslan är väl ungefär att jämföra med att sakta få livet utsuget genom fötterna.

Nej, fyfan i helvete. Det är inte direkt någonting jag saknat.

Märkte ni att de två senare inläggen egentligen helt säger emot varandra?

Visst är det intressant hur motsägelsefullhet fungerar?

Det jag mest av allt vill ha nu är ett redigt jävla ösregn. En biblisk nederbörd - modell syndaflod.

Jag simmar hellre runt i kaos än fortsätter i detta eviga snöpulsande.

Mindre än en vecka kvar till Frankrike och barmark. Men här i Sverige gör sig vintern påmind. Om än på ett behagligare sätt än förut. Idag genom skidorientering på skaren på sjön Öjaren i solskenet. För att uttrycka det som så många gånger förr - det var PURE.

Efteråt passade ett gäng på att ha årets första dopp avklarat i Högbodammen. Något utav en tradition såhär års.

Och så passade ju Bollnäs GIF på att förnedra SAIK alldeles nyss. Härligt. Av alla lag så är nog Bollnäs GIF det jag hatar minst, varpå SAIK såklart är det jag hatar mest.

Jag läste precis några av mina egna inlägg från min egen blogg ('cuz thats what I do, bitches!) och jag kan helt klart konstatera att jag är ett jävla geni. Så insiktsfull jag är, så hänsynslöst smart jag måste vara som genom skriftets bruk kan förmedla dessa visdomar. Och sjukt ödmjuk är jag också, så klart.

Min egen blogg är nog den jag läser mest. Det finns helt enkelt inte någon annan som lever upp till samma standard.

Fast det är ändå lite tråkigt att det är spoiler alert på alla inlägg då jag såklart skrivit alla själv.

Om det ändå skulle finnas någon som är lika bra som jag. Tillsammans skulle vi kunna styra över Internet.

Jag har under veckorna som gått investerat några minuter i att fixa ihop en hemsida, variant n00b. Hittills är fenomenet i princip en länk till det här placet. Och mer avancerat än så kommer det inte bli. Tanken var att det skulle fungera som en plattform för en DOMA-kartpärm. Av outgrundliga anledningar verkar som vanligt tekniken ställa till mer problem än göra nytta, så jag sket i det. Men nu har jag löst det på mitt egna vis. Det ligger nu tre fina kartor från torsdagens KO-sprint i träningspärmen. Hur ni hittar dit kan ni lista ut själva.

http://www.simonhedlund.se   

Vaknade upp till en fin frukost och skidor på tv. Efter 4x4-intervaller och Bollnässeger på Sävstaås väntade några kilo revbensspjäll en hel jävla gris, marinerad med alla de sorters kryddor och såser. Och öl.

Nu väntar jag bara på det mirakel som säkerligen kommer att ske. De uppblandade grisdelar jag satt i mig kommer på något vis sättas ihop till perfekt DNA-kombination och jag kommer att föda en gris. Jag är helt övertygad.

Jag är så jävla mätt.