Idag avverkade jag Lidingöloppets mycket sköna 30 km. Det gick på en tid av 2.14.31 och en placering på 350. Får väl ses som godkänt, eftersom målet var 2.15 Ska försöka sammanfatta loppet här:

Vid startlinjen kände jag mig snabb i benen och var pigg som en lärka. Snygg var jag också tydligen, för jag blev intervjuad av någon tidning.

När startskottet ljöd for jag iväg med sedvanlig chocköppning. Försökte väl ändå hålla igen men Garmin visade ändå skrämmande mycket under 4 min/km. Bekräftelsen kom efter första milen som jag gick på strax under 40. Lite onödigt? Ja, kanske det.

Oförskämt pigg efter 7 km

När jag hade kommit någon kilometer till så började jag få lite ont i bröstet och tog väl tillfället i akt att lugna ned mig lite fram till 15 km-passeringen för att, dels sakta ned tempot och dels för att kontrollera att jag låg enligt tidsplanen.

Vid passeringen låg jag fortfarande lite före 2.15 som sluttid och börjar känna mig lite seg. Men den andra milen gick ändå på 45 min, såsom jag tidigare tänkt.

Efter sista milstolpen var det svårt att hålla tempot uppe. Krampkänningarna började komma och löpsteget hade decimerats till någon sorts parodi. Riktigt illa började det bli fram emot Abborrbacken, som såklart förvärrade det hela avsevärt.

Efter det kommer jag inte ihåg så mycket. Det svartnade för ögonen vid 3 km-passeringen och jag föll nästan ihop i backen vid 2 km-passeringen. Resten var verkligen en slitsam kamp och det var sannerligen en fin känsla att komma löpandes på änden av upploppsgärdet, se tiden ticka bara en halvminut från medaljtiden 2.15 och sedan lägga av en rökare och ta ut de sista krafterna för att sedan svimma av efter mållinjen och bli bortsjasad av personal till fikabordet, där jag stannade ett bra tag. Efter vad som kändes som bara några minuter, ropar Per Forsberg ut att klockan är 15.30 och jag har stått vid fikaborden i 45 minuter.

Strax innan upploppet. Inte lika kaxig längre.

Nu såhär vid sena kvällen har jag ont på ställen jag inte ens visste att jag hade. På ställen jag vet att jag har också för den delen. Jag startade loppet som 18-åring men känner mig nu som långt över 60-strecket. Eoner passerade under dagens lopp. Måttet var verkligen rågat då en med kryckor gick förbi mig vid en liten ojämn väg.

Allt som allt var det ett fint arrangemang. Men jag skulle speciellt vilja tacka arrangörerna för:

• Tangentiellt uppställda bajamajor!
• att de la min startgrupps överdragskläder längst jävla bort, på andra sidan Lidingö så man fick lite extra kramp när man skulle hämta skiten till duschen. Verkligen. Tack! Wow.
• att de vred av varmvattnet till duscharna så man inte skulle bli kaxig bara för att man sprungit 30 km.

Vill i övrigt även tacka alla de som inte var med och sprang eller hade något där att göra överhuvudtaget och som såg till att det inte gick att ta sig fram någonstans. Det är inte Lidingöloppet utan er!

 

Per J.

27 september 2009 10:17

Du verkade lite sliten när jag passerade dig när det var 6-7 km kvar. Följande intelligenta konversation utspelar sig då:
Per: -Kom igen nu, det är bara lite kvar!
Simon: (efter en lång tystnad) - Jaaaaa, bara lite kvar nu.
Du lät lite drömmande, om man säger så.

http://topp10-2010.bloggplatsen.se

 

marcus

27 september 2009 11:09

Det låter som om du haft en ganska okej upplevelse men sista milen är precis som du skriver inte rolig. Bra jobbat!

 

sajmoen

27 september 2009 11:45

Per J.>>
Det är lätt att låta drömmande när man knappt är vid medvetande ;)

 

albin

27 september 2009 12:12

Bra apan! Kung! Under 2.15, gött, men du var en bit efter Regborn ;)

http://www.ridefelt.se/albin

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Efter ett ganska långt beslutstagande som pågått egentligen i några månader väljer jag att avsluta mitt bloggande här på bloggplatsen.se. Det funkar inte längre för mig att ha min blogg som annonsplats. Därför byter jag. Men räds icke. Bloggen k...

Det här jävla bloggforumet är tamejfan helt otroligt. Det är som att de har böjt sig framåt med en stor jävla vägskylt riktat på röven där det står; "Parkering Reklamplats!".   Det är så satans jävla mycket annonser så jag blir galen. Nu har de n...

Inte mycket kvar av denna säsong. Helt ärligt kan jag säga att det är jävligt skönt. För min del har det knappast varit en drömsäsong. Lyckligtvis är det bara 25-manna kvar som jag tänker springa, vilket i och för sig är kul då kavlarna ändå har vari...

Morgonens tänkta styrkepass fick ställas in då jag legat hela natten och hostat upp min egen insida. Det är snudd på att jag är in&utvänd nu. Har hostat lite till och från ända sedan jag var sjuk innan Stockholm Halvmarathon så jo, det börjar bli lit...