Idag var första gången i hela mitt liv som jag såg kantareller i skogen när jag sprang.

Visserligen för att jag ramlade med ansiktet rätt ner i en samling.

Ni andra får komma på en bra jävla ursäkt för att ni springer tillräckligt sakta för att hinna observera dessa, egentligen jävligt överskattade, svampar

Eftersom jag inte kom med till Lång-SM finalen så kunde jag direkt nu imorse konstatera att träningssäsongen drar igång. Och som den drog igång!

För att höja kroppens arbetsmoral och utfordra en bestraffning till psyket stack jag därför iväg och bedrev straffträning i 2 timmar på tävlingsområdet. För att göra det hela ännu lite jävligare så sprang jag dessutom på en 30 år gammal karta med skala 1:25 000.

Hur nu detta kan rubriceras som "bestraffning" har jag svårt att förklara. Det var så fint så jag hade aldrig långt till lipen. Benen kändes också fräscha hela passet igenom så det bådar gott inför Lidingöloppet med tanke på att senaste distanspasset var i mitten av augusti.