Tillbaka till det normala. Sommarens vattenskadade period är över och hösten inväntas med vetskapen om sämre och kyligare tider. Skolan har börjat och hösttävlingarna är igång. Det är riktigt skönt att få chilla i Viken återigen, även om jag inte direkt längtat till alla långa tåg/bilresor till tävlingar som medföljer.

Veckan inleddes med en onådig nollning av de nya eleverna, men eftersom det är hemligstämplat så tänker jag inte gå in mer på det. Skolan började i onsdags och det var ju som det alltid är. Hej och välkommen till en ny termin, hoppas du haft det bra i sommar och ge fan i att skolka. Dock ser jag fram emot de nya ämnena som till exempel programmering som smygstartade i fredags.

Träningsmässigt har jag legat bra till med träning varje dag och tävling fredag, lördag, söndag. Dessutom en fin natt-tävling i Storvik på onsdagen. Tycker det är måttligt roande att jag denna vecka sprungit mer natt än vad jag gjort sammanlagt de senaste två åren. Hade glömt bort  hur kul det kan vara ibland. Påmindes dock i fredags om hur jävligt det också kan vara. Blött och kallt och helvete 8,8 kilometer med ett jävla stearinljus i pannan som slocknade 2 km från mål. When the going gets tough...

Under denna vecka misstänker jag att jag har drabbats av ett lindrigt fall av narkolepsi. Varje gång jag hittar en lucka så somnar jag. Det är lite läskigt. Inte ens när jag vill sova somnar jag...

Om en timme och fyrtio minuter är det återigen dags för tågresa upp till Sandviken. Då ska jag sova.