Jag borde egentligen vila upp min hamstring. Jag borde inte förvandla mina lår till stockar inför morgondagens löparstafett á fem kilometer.

Men bara en liten runda.

En liten, liten runda.

Två mil max!

Drar ut på cykeln...

Efter att ha rullat lätta 10 på rullskidorna i överhängande hög fart (så kändes det i alla fall men det kan ju också bero på att jag inte rört pjäxorna sedan Öppet Spår i vintras...) har jag mest glidit runt hemma i samma kläder i väntan på pass två. Inte för att vi pratar om mycket kläder här. Passet genomfördes enbart ifört löparshorts och pulsband i solen, kämpandes mot en vind i fel riktning.

Pass två kommer bli en Keps-OL vid Fältspatsgruvan, arenan där jag själv hängde mig till en andraplats på Distriktsmatchen förr om åren. Jag står dock som arrangör och frågan kvarstår om jag ska springa. Har nämligen förpassat mig själv till ett liv på balansplatta och alternativträning fram tills dess jag kan sätta ned den satans fotjäveln i hyffsat obanad terräng utan att vricka den på varje steg.  

Öppnar såklart upp för fikapass på cykeln på söndag. Pure!

... så sitter jag och smeker.

Mitt bakre lår på höger ben.

För där sitter nämligen smärtan.

Smärtan efter backintervaller och 18 km asfalt.

Imorgon blir jag sängliggandes.

Sitter just nu och gör precis det jag gjorde förra sommaren. Sitter och följer JVM och Touren samtidigt. Börjar själv bli sugen på att rasta cykeln. Det har varit alldeles för lite på den fronten. Ett pass rullskidor känns också som att det borde genomföras.

Rent löp- och orienteringsmässigt måste jag hämta in senaste veckans förlorade träning. Känner dock att jag ska vänta ett tag innan jag beger mig in i skogen, då samma problem jag hade förra året med fotvrickningar magiskt återuppstått efter att ha fått stryk av obarmhärtig skog på Jukola. Så länge jag kan råda bot på det till O-ringen borde det vara lugnt. Dock krävs väl ett antal milpass orientering för att kunna ha någonting att säga till om på O-ringen.

Är också fundersam över vad jag ska göra nästa vecka. Åka med familjen till västkusten och sedan vara med på Halland 3-dagars. Eller stanna hemma och träna skiten ur mig med den stora fördelen att få vara själv hemma för första gången sen Sandviken-tiden.

Framför datorn, i källaren

Hedlund

Det är dags att ta rulltrappan ner i källaren och jaga in den lilla gråmusen i ett hörn och säga; "BUUU!"

Sade idag därför upp mig på jobbet för att kunna njuta av sommaren ordentligt istället för att spendera dagen i vad som känns som ett tält vari det eldas duktigt av ett par bastanta finnar. Även kallad Jukolabastu. Bastun i det här fallet är min kostym.

Anyway, nu när jag har för mycket tid och för lite att göra tänkte jag blogga som en gud, träna som en kung och chilla som en pensionerad filosof på ålderns höst.

Men först ett kvällspass med brorsan på riktigt fin joggrunda. Här är vyn från ett luftslott på vägen.

Kan lätt komma fram till att Sandvikens uteliv slår Köpings.

Bara en sån sak.

Omladdning till 6:e nu. I väntan på att testa Uppsala i höst.

God natt.

Hade avtalat möte om att springa hårda 6x1000 intervaller på IP imorse klockan 08.00

Jag kom inte dit.

Jag sov.

Rätt igenom en timmes sporadiska larmsignaler.